Arkiv för recension

Återfalls guldkorn

Posted in Recensioner with tags , on 11 januari, 2012 by cowmagazine

ÅTERFALL
S/T
EP
Egen utgåva, 2011

ÅterfallHär har man suttit på en skiva i flera månader och inte förrän den plockades fram för recension upptäckte jag att jag suttit på ett guldkorn.
Flera har jämfört västmanlänningarna med Driller Killer och jag får väl stämma in i den kören även om jag tycker att Återfall är mer opolerat och smutsigare i det stora hela. Lite dubbla baskaggar får man till livs i alla fall, annars tycker jag inte alls att det finns några metalinfluenser att störa sig på. Det låter jävligt rakt och punk.
Fyra låtar är vad som bjuds och det är tre snabba d-taktare plus den smått fantastiska midtempolåten ”Senseless” som känns som den allra bästa låten. Detta är även den enda låt som inte har ett mer eller mindre ett suicidalt tema på texten och det ju en lättnad. Skulle väl hurra mer om det fanns lite mer variation med den biten.
Av de snabba låtarna gillar jag ”Ond cirkel” mest, som också är den enda med svensk text. Annars är fyra låtar en lagom mängd och jag hoppas få höra mer av bandet, för så deppigt som de beskriver livet i texterna hoppas jag att det inte är för dem! Mera musik!

Annonser

Tack Pastoratet!

Posted in Recensioner with tags , , , on 29 september, 2011 by cowmagazine

PASTORATET
Ur skitig synvinkel
CD
Idiot Records, 2011

Melodiös punk på svenska brukar vara lätt att dra över en kam så jag får helt enkelt öppna mitt lilla svarta sinne lite mer än vanligt när jag sätter Pastoratets platta i spelaren. Bandet är från Skövde/Tidaholm och har lirat ihop en tid och bestämde sig nu för att ge ut sin debut.
Det första jag tänker på när jag drar öronen åt mig är att det rent musikaliskt låter väldigt mycket som 90-talets skatepunk, tack och lov.
Jag blir glad över att de varken är sådär ”ärtiga” eller vemodiga som det lätt kan bli om man lirar svensk punk och har grävt runt i historien efter referenser. Det är lätt att falla in i en ram där man kopierar det som varit och de har varken dragit mot gladtrall a la DLK eller deppigheter som Dia Psalma. (Om man ska ta exempel från 90-talet) Tack!
Det finns starka låtar såväl som det finns svaga på plattan och bäst av alla gillar jag inledande ”Enheten”. Det känns som om den aldrig toppas av någon av de andra låtarna på skivan även om det finns bra grejer att ta del av.
Jag är glad att Pastoratet skickade den här plattan till mig och jag ber om ursäkt att recensionen tagit tid, men det värmer när jag hör att punk på svenska inte alltid stavas T-R-A-L-L. Tack!